Arboga är en tätort vid Arbogaån i Västmanland och centralort i Arboga kommun. Arboga blev stad redan på 1200-talet och var länge en viktig omlastningspunkt för handeln med Bergslagen. I utkanten av Arboga löper Hjämare kanal – Sveriges äldsta byggda vattenväg som fortfarande är i bruk.

Arbogas stadskärna består huvudsakligen av smala gator som är enkelriktade, gågator eller återvändsgränder. Förr i tiden gick landsvägen (föregångaren till E18/E20) rakt igenom Arboga, men genomfarten har nu flyttats bort från stadskärnan.

Under en stor del av 1900-talet var Arboga en utpräglad industriort med teknisk profil, men sedan dess har många nedläggningar av stora industrier skett. Det finns dock fortfarande tekniska företag kvar i staden, både små teknikföretag och jättar som Saab AB och Saab Aerotech. Försvarets Materielverk (FMV) har också verksamhet i Arboga.

Förutom ovan nämna E18/E20 har Arboga även järnvägsförbindelser. Svealandsbanan, som startar i Stockholm och löper söder om Mälaren, har sin slutpunkt i Arboga. Mälarbanan, som går norr om Mälaren, startar även den i Stockholm och passerar Arboga innan den går vidare till Örebro.

Korta fakta om Arboga

Koordinater	59°23′42″N 15°50′26″Ö
Area	419,38 kvadratkilometer (kommun) 774 hektar (tätort)
Folkmängd	13 935 (kommun år 2017) 10 841 (tätort år 2015)
Landskap	Västmanland
Län	Västmanlands län
Domkrets	Västmanlands domsaga
Kommun	Arboga kommun
Kyrklig församling	Arbogabygdens församling
Postnummer	732 XX
Riktnummer	589

Arboga museum

Arboga museum är beläget i Örströmska huset på Nygatan 37 i centrala Arboga. Huset uppfördes år 1846 på uppdrag av grosshandlare Anders Örström, och museumet består huvudsakligen av ett återskapat grosshandlarhem från den tidsepoken. I byggnaden finns även bibliotek, fotoarkiv, museibutik och tillfälliga utställningar.

Bryggerimuseet

Bryggerimuseet i Arboga är Sveriges enda bevarade träspritsbryggeri. I Arboga Bryggeris gamla kornbod kan vi numera beskåda de gamla redskap som förr i världen användes för att brygga öl i Arboga. Här finns även en fotoutställning och ett bryggerihistoriskt bibliotek.

Arboga flygplats

Från Arboga flygplats går inga person- eller godsflygningar utan landningsbanan används huvudsakligen av Arboga Flygklubb. Flygplatsen ägs fortfarande av Försvarsmakten trots att de inte längre bedriver någon verksamhet där, och området är därmed ett skyddsobjekt som bland annat omfattas av fotoförbud och strikta restriktioner för tillträde.

Arbogas historia

Arbogas tidiga historia

Arboga blev stad på 1200-talet, men redan långt tidigare uppkom den första bebyggelsen i områden. En tidig fornborg, som kallas Halvardsborg, är belägen i bergen söder om ån, och tros vara från år 600-1200 e Kr.

Två medeltida kyrkor och två kapellruiner har överlevt in i vår tid, och vi vet att det har funnits ytterligare två medeltida kyrkor i Arboga med att de rivits. Den äldsta kända kyrkan i Arboga är S:t Nicolai, där de äldsta delarna är från 1100-talet. Utformningen av kyrkan gör det troligt att den ursprungligen uppfördes som patronatskyrka för en lokal storman i trakten.

År 1285 grundade Franciskanerna ett konvent i Arboga, och i en text från året därpå kan vi hitta belägg för användandet av namnet Arbugæ. Arbugæ är genitiv singular, och namnet härleds från ”å” och ”bughi”, det vill säga å-båge – en plats där ån kröker sig.

Den första kända stadsbon i Arboga är köpmanen Gelbricht, som omnämns i en text från 1293. Efternamnet tyder på tysk härkomst.

Arbogaån var länge en viktig transportled för varor till och från Bergslagen, vilket gjorde Arboga till en viktig omlastnings- och utskeppningshamn, särskilt för järn från bergsbruken.

Senmedeltiden

Under senmedeltiden var Arboga en viktig plats där många kyrkliga och politiska möten av nationell vikt hölls. Franciskanerklostret i Arboga blev också Franciskanerordens huvudsäte för hela Norden.

Ett av de absolut mest kända mötena som hölls i Arboga var det riksmöte år 1435 där Engelbrekt Engelbrektsson utsågs till rikshövitsman. Detta anses allmänt vara Sveriges första riksdag, och i samband med 500-årsjubileet restes en staty vid Heliga Trefaldighets kyrka i Arboga.

Ett annat viktigt möte som hölls i Arboga var det där Arboga artiklar antogs den 14 april 1561. Arboga artiklar var en stadga som drog upp gränserna mellan den kungliga och den furstliga makten i de hertigdömen som inrättats av Gustav Vasa.

Den tidigmoderna tiden

Konkurrens från de närliggande städerna Nora och Lindesberg, liksom färdigställande av Hjälmare kanal år 1639, innebar att Arboga minskade i nationell betydelse under 1600-talet.

Industrialismen

År 1857 etablerades en järnvägsförbindelse mellan Arboga och Örebro, vilket blev inledningen på en ny blomstringstid för Arboga.