Enköping

Enköping är en tätort i Uppsala som ligger där Enköpingsån tömmer sig i Mälaren, närmare bestämt i Svingarnsfjärdens innersta hörn Stadsviken. Enköpingsån rinner genom Enköpings stad och är en del av den stadspark som fått ta emot flera utmärkelser för sin arkitektur och utsmyckning. Ån har sitt naturliga utlopp där hamnen låg tills man i början av 1900-talet sänkte Mälarens vattennivå för att göra om grunda vikar till jordbruksmark. Numera förbinds ån med hamnen via en kort grävd kanal. Stadsparken är långt ifrån den enda parken i Enköping – tvärt om kallas Enköping ofta för parkernas stad eftersom här finns så många parker, planteringar och prunkande grönområden.

Korta fakta om Enköping

Koordinater 59°38′8″N 17°4′35″Ö
Area 1 050 hektar
Folkmängd 22 553 (år 2015)
Landskap Uppland
Län Uppsala län
Domkrets Uppsala domsaga
Kommun Enköpings kommun
Kyrklig församling Enköpings församling
Postnummer 745 XX
Riktnummer 171

Pepparrotsstaden

Enköping har smeknamnet Pepparrotsstaden eftersom det brukade odlas så mycket pepparrot här för försäljning till resten av landet. Det var i mitten av 1860-talet som handeln med pepparrot kom igång ordentligt och snart upptog den närapå två tredjedelar av Enköpings total grönsaks- och rotfruktsodling. Enköpingsån, som tömmer sig i Mälaren, gjorde det möjligt att frakta pepparroten med båt hela vägen till Stockholm. I takt med att järnvägen byggdes ut började man också använda denna för transport av pepparrot och kunde på så sätt nå ut till städer som Uppsala, Sala, Örebro och Västerås.

Militärstaden

Enköping gjordes till garnisonsstad under andra världskriget genom att Göta livgarde förlades till Stenvreten i norra delen av samhället. På 1980-talet etablerades Upplands Signalregemente i Enköping och Arméns stabs- och sambandsskola kom också hit.

  • Numera ligger Ledningsregementet (LedR) i Enköping – ett nytt förband inom Försvasmakten som grundades år 2007.
  • Nordic Battlegroup, Sveriges bidrag till den Europeiska unionens stridsgrupper, har sitt högkvarter i Enköping.
  • Upplands- och Västmanlandsgruppen (UVG), en svensk utbildningsgrupp inom Försvarsmakten, har sin stab förlagd till Enköpings garnison.

Enköpings ursprung

Enköping ligger där Enköpingsån tömmer sig i Mälaren, och det var troligen omlastning av varor som gjorde att en handelsplats bildades här. (På den tiden låg det ett sund här.) Så småningom började människor bosätta sig vid handelsplatsen och ett litet samhälle uppstod.

Mycket som rör Enköpings allra tidigaste historia är fortfarande höjt i dunkel, men det finns indikationer på att det som idag är Afzeliiplan var en marknadsplats under vikingatiden. Landhöjningen har gjort att strandlinjen flyttat sig under århundradenas gång och det område där Stora Torget ligger idag var troligen en hamn för länge sedan när vattennivån var betydligt högre.

Tips! Om du är på plats i Enköping kan du enkelt se var strandlinjen brukade vara under olika tidsepoker, eftersom gatukontoret och Enköpings museum har ristat in och målat linjer över gator och gångbanor där de angett årtal för den aktuella strandlinjen. På 1100-talet nådde till exempel vattnet ända upp till platsen där vi idag har den Westerlundska gården, men några sekler senare var det torr mark hela vägen upp till nuvarande Ågatan.

Katolska kyrkan

Sveriges äldsta bevarade skrifthandling är förlikningsbrevet från 1164-1167, där ärkebiskopen Stefan nämner en prost i Enköping vid namn Walterus (Walterus prepositus de enescopinge).

Kring år 1250 grundades ett franciskanerkonvent på Tryggön, vilket gjorde att den numera är känd som Klosterön. Detta var ett av de allra första franciskanerkonventen i landet.

År 1530 uppmanas franciskanermunkarna i Enköping av kung Gustav Vasa – som vid den här tiden redan har brutit med påven – att driva klostret som ett hospital för spetälska. Tio år senare verkar klosterverksamheten har lagts ned helt och hållet, förmodligen på grund av reformationen. Byggnaderna blir till tegelbruk, salpetersjuderi och krutbruk, innan de rivs helt på 1600-talet.

Stadsprivilegier

Det äldsta bevarade brevet med stadsprivilegier för Enköping är från år 1413, men det finns indikationer på att Enköping erhöll stadsprivilegier betydligt tidigare än så. I ett brev författat i början av 1250-talet nämner ärkebiskop Jarler att det finns borgare i Enköping.